Samernas religion - Att tolka idéer och religion 2

Inom de verbala disciplinerna har akademikerna en tendens att konservera och bevara de tokigaste slutsatserna från ett ämnes första början. Akademiker borde vara skeptiker och ifrågasätta den tidiga idéhistorien och de borde leva efter nutidens lagar och etik

samernas religion, idéhistoria, negress, lapp, same, kristendom, språkbruk, Moesgård, Knud Leem, avgud, Mose, Moseboken, Origenes, Mänskliga Rättigheter, snö, Tjatse, baetyl, offer, trolltrumma, noide, björnritual, akademiker

essäer| idehistoria 1 | totem attityd | vetandets natur | kristendom |Pilbara & Kimberley |

shamanbältet| shaman vetare |Alta| Amtmannäs | sametrumman |sametrumman 2 | hem |

Mitt första möte med en urinnevånare var sommaren 1951 när jag var 14. Fick en veckas semester då jag cyklade via Århus, Horsens och över Fyn tillbaka till NV Själland. På turen över Fyn slog jag sällskap med en cheroke-indian med riktig hårkam. En ett par - tre centimeter bred och kanske 5 centimeter hög. Eftersom jag läst Fennimore Cooper och andra var det inge märkvärdigt och jag var närmast intresserad av att få till fälle att träna min engelska, vilket icke var vardagsvara under dåtiden. Jag gjorde en avstickare på en dag på Fyn och märkligt nog träffade jag honom som gjort samma sak och vi pratade en stund mellan Nyborg och Korsör. Han tyckte säkerligen att jag var en konstig prick. Jag kom ju från bondlandet och inskränkta fosterföräldrar.

Kommer inte ihåg vad min inskränkte fostermor sa när jag berättade om indianen. Men det var hennes natur att skygga för allt främmande. En man med skägg var en "bisse" och skrämde förmodligen henne. När jag under besök 1963 berättade att jag ibland haft skägg sa hon, "Du kommer i varje fall icke hit med skägg". Nåja hon har sluppit att se mig sen dess. Jag förmodar att det var hennes fostran som fick mig att känna mig konstig första gången jag satt bredvid en svart man. När TV kom satt hon förmodligen och vände bort huvudet när TV visade vissa delar av världen. För henne var det en styggelse och det satt liksom i blodet. … som tonåring drömde jag och några andra om att kyssa en negress med tjocka läppar. Det finns allt många granna flickor i Afrika. Det finns mindre bildsköna kvinnor där men å andra sidan om man tittar efter är nog icke alla nordiska kvinnor heller bildsköna

Jag har väl genom livet varit den trotsiga pojken som gör tvärtom och inspireras av förbud eller negativ påverkan. Jag har icke haft anledning att särbehandla folk eftersom jag redan från 5-årsåldern diskriminerades. En del tycktes sig se mongoliska ögon i femåringen och en kniv i bältet när de hörde att jag är född i Finland. Så sent som 1963 frågade en tant om det finns isbjörnar i Hfors. Det var allvar och fanns i hennes bakhuvud sen hennes barndom förmodar jag.

Min första lapp, förlåt same ska det vara, mötte jag på båten från Köpenhamn till Helsingfors november 1952. Jag var nyfiken eftersom han bar den traditionella dräkten men språksvårigheterna var oöverstigliga. Dock var han en hårding eftersom vi var de ende som var på benen under stormen som försenade oss 12 timmar på Östersjön. Det fanns en journalist som rätt snabbt klarade av sjösjukan och han lärde mig att spela poker. Det är jag tacksam för eftersom det senare ibland bättrade min kassa under de svåra åren.

Därmed är vi inne på diskrimineringar av lappar och samer. Det hjälper ju inte mycket att byta ordet lapp med same eller att lämna bort det folkliga tillägget -jävel. Man behöver icke hyckla med att alla icke-svenskar och icke-kristna möter en dold diskriminering i samhället. Redan som barn fick jag en "radar" som läser folks tankar i denna fråga. Till min danska mormors sorg övergav jag medvetet kristendomen i 10-årsåldern, eftersom jag såg hyckleriet och kanske främst därför att Gud hade aldrig tid med mig efter mina böner när jag hade det svårt. Sen levde de kristna i omgivningen inte heller som de lärde.

Det flesta kristna och språkbruket har blivit att om man icke är kristen är man emot kristendomen. I liberalt språkbruk användes uttrycket "neutral emot" … avigt tycker jag. För min del är det enkelt eftersom jag icke värderar folk om religion och mycket lite i andra frågor. Jag har levt snart i 60 år utan religion och är känt som en snäll och hygglig människa, mest tack vara min filosofi att vara hygglig men icke dum eftersom man får se upp med människor de ende farliga jag mött.

Jag är kan vara femjävlig mot nån som är emot mig, men försöker var opartisk mot alla och praktisera de mänskliga rättigheterna och det gäller även våra förfäder. En del av mina förfäder är kanske ryssar och grekiskt katolska men jag kan ju icke fördöma dem. De hör icke, men inom skulle skapas negativitet och det behöver jag icke. Samma gäller förstås alla svenskar som inte kan visa en rak blodslinje 1000 år bakåt. Svårare blir det att gå tillbaka till de första invandrarna som förmodligen var säl- och renjägare för 13000 år sen. Förfäderna är allt vårt arv.

Den vite mannen är ytterst selektiv. Västvärlden har aldrig gjort något allvarligt försök att lösa sina problem med Afrika. I dagarna har jag sett hur svenska media totalt är tysta om orkanen Stan som var lika stark och förödande som Katrina men drabbade indianbältet i Mellanamerika. Knappt en enda rad. Däremot råkade jag för en gångs skuld se på samiska program när man agerade för att hjälpa ett annat urfolk. Behöver jag skriva mer. Detta bör räcka som en introduktion om hur vi människor är upplärda och ser olika på annorlunda medmänniskor

" - " - # - " - "

Här tas samernas relgion som ett exempel på när idéhistoria bär rakt ut i de blåa fantasierna utan samband mellan verklighet och beskrivning. Igångsättningen av denna essä är en antologi/ bok från Århusuniversitetets Moesgård "Menneskelivets mangfoldighed". En artikel handlar om samernas gudsdyrkan och kultplatser. Artikeln bygger helt och hållet på prästen och missionären Knud Leems 1725 - 1752 ""Beskrivning av Finnmarkens lappar" och avsnittet "Om lapparnas tidigare avgudar" publicerad 1767. Han är ett bra bollplanke för polemik.

Jag ser det som direkt konservering av uppfattningar från 1700-talet som publiceras 1999 som fakta om samernas forna avgudar. Redan vid bruket av ordet avgud anges en partisk nedvärderande betraktelse. Det finns icke en tillstymmelse att ifrågasätta om Knud som ende vittne och tolkare har uppfatta allt rätt. Det blir mer som en nidskrift över nuvarande samers förfäder. Om man skulle göra superpositionen och göra analoga satser om kristendomen skulle det för några årtionde sen ha kallats hädelse. Numera är det simpelt förtal och förföljelse av minoritet. Det passar sig icke i vår tid.

I dag är väl de kristna fundamentalisterna lite mer försiktiga. Det finns vist något bibelord om att man ska icke utsätta en medmänniska om sånt man inte själv kan ta emot … egentligen är det urnordiska uttrycket "lika för lika". Jag läste Bibeln och mormor kunne den bättre och jag la på minnet ord jag kunne kasta i synen om folk blev för präktiga.

Knud börjar med: "Lapparna inbillar sig att här och där i bergen, sjöarna och annanstans finns gudar man åkallar …"

För det första får man väl påminna att Moses var den ende som fick tillåtelse att höra gud. Var han lomhörd? Tolkade han rätt eller la han till eget? Moses och profeterna var minst lika goda att manipulera folket som nånsin Elam och sumererna.

Exodus 24 : 1 Och han sade till Mose: »Stig upp till HERREN, du själv jämte Aron, Nadab och Abihu och sjuttio av de äldste i Israel; och I skolen tillbedja på avstånd.

2. Mose allena må träda fram till HERREN, de andra må icke träda fram; ej heller må folket stiga dit upp med honom

Moses var den förste och ende att höra Guds Röst medan efterföljarna kopierade. Det kanske var klokt nog eftersom det är inte sagt att alla 70 kunne höra Guds Röst. Kanske nån var lomhörd och började ropa "Ja hör ingenting" och sen sprack illusionen. Vi vet ej om det verkligen var en person som fick en religiös upplevelse eller om det är diktad patriark och fiktiv händelse. … för några decennier sen var jag i dåligt skick och hörde röster. Men om jag berättat för läkaren hade jag spärrats in. Själv kom jag på att jag rökte för mycket och levde i ovädrat rum.

Minns min barndoms präst, den snällaste människa jag känt. Han brukade stå fram för altartavlan och inbillade sig väl att han hörde saker och fick stöd. 5:te Moseboken 12: 2 & 3 beordras Du ska förstöra alla platser där folket tillbad sina gudar …på de höga bergen … och på höjderna … riv deras altare och förstör deras ristade stenar och helgade stenar för deras gudar …"

Bibelorden har använts i många tider för att riva misshagliga forntida tempel. Judarna får väl se in i sig själva och förstå att det var ochså deras förfäders seder. Moses gav sig på hjärntvätt. Jag har läst om katolska präster som förbjuder menigheten att konferera med icke tillåtna stenar. Men det är tillåtet att göra det med av kyrkan vigda stenar, reliker och beläten. Man har nog på de flesta håll glömt hur katolska kyrkan började

Katolska kyrkan använde mycket av det föregående samhällets symboler och manifestationer. Man hittar inte på allt i ett nafs och det gamla samhället stannar kvar i minnet. Oändligt många detaljer är kopierade från tidigare bakåt till Elam och sumererna. Kyrkofadern Origenes d. 254 AD hade altare för Solen, Orpheus och Kristus och var helgarderad. Han trodde också på själavandringen och på hans tid fick man ha olika åsikter och debattera dem.

Men om nån utanför kyrkan använder samma saker kallar man det kätteri. Katolska kyrkans präster och en del protestantiska fördömer hedningarnas idoler i trä och sten, medan det finns gott om samma saker inom kyrkan … och det här med att "älska sin nästa" gäller förstås inte hedningar. Det leder förstås till en märklig syn på våra förfäder när vi låter arkeologin gräva fram saker. Den kristna kärleken blir selektiv. Även i dag har många svårt att leva upp till Mänskliga Rättigheter. Det blir läpparnas bekännelse i det ögonblick kommunerna vill inskriva nånstans att kommunen bygger på kristen grund och att skolan ska leva efter det.

För mig är det tillåtet att ifrågasätta och vända på steken. Med det menas att mäta kristna och forna samer med samma mått. Vetenskap handlar om att använda neutrala och bekanta referenser. Inom teologin är det icke tillåtet att ifrågasätta gamla postulat, men det är tillåtet att i strid med bibelorden jaga andra människor trots "Du ska älska din nästa som dig själv".

Knud var hopplöst okunnig om den verkliga bakgrunden till Bibeln och att profeterna egentligen kopierade mycket från Babylon och sumererna. Knud gör sig lustig över att lapparna delade universum i världar från himlavalvet till underjorden. Sumererna gjorde det samma i civilisationens början för att fånga världen och göra regler för människans organiserade beteende. Det är frågan om semantik och att känna till den annorlunda värld vi möter i nord. Ett exempel är ripjakten direktörerna vill lägga rabarber på. Den gamla naturlagen heter man ska icke skörda mer än vad naturen tål. Den tål icke masslakt med moderna automatvapen och metoder.

Vi använder numera andra ord förs samma sak såsom uppe, överst, i mitten, på jorden, under jorden eller mer beskrivande översta himmelsfären, luften, biologiska sfären, jorden men sällan underjorden eftersom vi helst icke vill veta hur vi föröder den med våra gifter. Poängen är ju att förfäderna hade respekt för alla sfärer medan vi utnyttjar dem hänsynslöst och utan tanke på konsekvenserna.

Samerna har mer än 30 ord för snö för att veta hur de ska agera i alla väder. För en dansk präst låter väl orden som avgudar? Egentligen är det inte ord utan ikoner som rymmer underförstådda beskrivning av väderförhållanden.

Knud påstår att förfäderna såg naturen som besjälad. Han förstod icke att i gudanamnen finns inbakad kunskap om de olika sfärernas egenskaper inklusive hur man ska bete sig i den relativ skiftande världen över året. Ord som fjäll, berg, sjö, åska, vind osv. kallas egenskapsord i danskan. Danskarnas förfäder och samerna kallade dem gudar … svårare än så är det inte. Knud ville inte förstå, eftersom han ville se primitiva vildar han skulle lära danska. De höga herrarna var glada för att nån i sin dumhet tog bort samernas självkänsla … och alldeles gratis

Jag tvivlar på att man var mer andliga till vardags än vad vi är. Det är så att abstrakta andar äga icke existens och kan icke utföra handlingar. Sumererna hade hjälten som föll i tjurdrömmar dvs. tänkte och funderade ut, medan Enkidu = "den första att göra det" var kroppen. Överklassen var den tänkande parten medan folket var benen = redskapen. Jag tycks mig se att det är likadant i våra dagar.

Sen är det naturkrafter som icke heller vi kan fånga så lätt. Naturligtvis behövdes "kraftbegrepp" för dem och det var också ikoner för allt vad dessa innebar. Den som varit på fjället under snöstorm vet hur farlig Tjatse är och i söder var han nattfrosten som tog det nysådda. Samerna och andra naturfolk var rörliga och behövde en liten ränsel med begrepp som sammanfattade världen. Det skiljer sig icke från forntida nordbor vilket vi ser av guldålderns formalism med enkla ikoniska utsmyckningar. På något sätt sätter religionsforskarna på en grimma så snart de träder ut från studiekammaren till verkligheten.

Forskarna konstruerar ett speciellt språk som ska fånga den inbillade andligheten … och primitiviteten får man väl tillägga. Sen får man väl också komma ihåg att samerna bara inbillar sig avgudar -;). Inte det minsta respekt för ett folk som klarat sig tiotusentals år utan utifrån kommande missionärer som ville ta ifrån dem sitt huvud.

Här kan vi inskjuta det akademiska begreppet "baetyl" som enligt rykten kommer av namnet på Uranus son Baetylus så det är ett påfund av högre makter. I början av den rituella utvecklingen användes sten/ pelare och gärna meteoriter för att manifestera gudomar. Men i Bibeln förbjuds statyer och framställning av människolikt i templet. Moses hade många exempel på baetyler i öknen och de kan vara mycket äldre än då han skrev sina böcker. Exodus. 28:22 "Denna sten har jag satt som en pelare, vilken är guds hus"

Många av de tidigaste baetyler kännetecknas av att det finns inget på ytan som avslöjar den inbyggda meningen. Knepigt för oss eftersom vi aldrig kan vara säker på om de märkliga stenarna vi ser i naturen är en baetyl -;) Det blir frågan om en konvention inom den kontinuerliga befolkningen. I templen hade man särskilda pelare som symboliserade olika gudomar.

Vi använder även i vårt samhälle manifestationer i något fast och det blir ikoner som rymmer många underförstådda meningar liksom förstås våra gravstenar och i kyrkan har vi väl ett och annat helgon kvar. Även om man inte är katolsk påverkas man ändock av det vi vet om helgon vi känner igen. … när jag vill komma ihåg nånting gör jag en knut på näsduken eller sätter en gummisnodd runt örat. Det är också en baetyl.

I vår tid får man kanske ha en vidare definition att baetyl är den betydelsebärande meningen hos rest/ placerad sten, stenrad eller del, stencirkel eller del, pelare eller del osv. som har en känt eller underförstådd mening som överförs som konvention från genration till generation. Även begreppet gudom blir vidare eftersom en gudom kan vara mer än en animerad människolik abstraktion som symboliserar en process.

Offer finns det icke mycket att orda om eftersom deras sätt och även offer icke skiljer sig från vissa nutida religioner även nära kristendomen. Sederna har rötter många tusen år bakåt. Samma gäller förstås prästen/ noiden som i det stora hela fungerade som en andlig ledare i likhet med de bästa av våra präster

"… samt andre sådana avgudeoffer och sätt att be, vilket de mente var offring och gjorde på sådana ställen avgudarna hade sin bolig" … tja, vi har ju rationaliserat så att de flesta ber i kyrkan några gångar om året. Offer gör man helst i sedlar i en håv eller bössa. Numera betalar man in på konto till vissa insamlingar.

Manker benämner det trolltrumma och då har han missförstått hela grejen. Vi har en del parader med trumma/ trummor i spetsen. Vill minnas att det var lätt att hålla takten när man paraderade efter en trumma. Trummans dova ljud går djupt in i kroppen och skapar en gemensam rytm för deltagarna som kan vagga med i takten. Tyvärr finns få sametrummor i original, men de få som finns har figurer som visar världsordningen som har gemensamma drag med andra folk. Man kan jämföra den med Egyptens klubba för årmannen/ faraonen runt 5000 år sedan. Vill minnas att jag sett nån trumpinne som är 10 - 20000 år gammal.

Forskarna har drömtillfället att sjunka in i magin när de gör stor affär av noidens eventuella trans. Undrar hur många har sett den. Är de säkra på att det var äkta? Kanske noiden lurade de dumma västerlänningarna? Vi har ju märkliga kristna präster i vår värld som talar i tungor och ropar högt. Det finns väl några få som sysslar med andeutdrivning också. Man skulle kunna skriva en märkliga historia om man bara intresserade sig för alla kristenhetens avarter. Ofta infördes kristendomen med massmord eller hot om massmord. De kristna ska inte kasta sten i glashus.

Naturligtvis har samerna sin hinsidesvärld liksom vår kultur alltid ha haft med lite olika tankar om. Det avspeglas i kroppsbegravning och kremering. Perioder med rikt folk har gemensamt att man gärna tog med sig de personliga prylarna i graven. Man kan filosofera över det men vi får nog inga svar direkt även om vi kan jämföra med vissa antika myter. Men det finns inte en enda förklaring så som det är när vi betraktar mångkultur.

Idéhistoria börjar med det enkla samhället och hur dess behov växer med folktalet och komplexiteten i arbetet för brödfödan. Vi får komma ihåg att det naturliga bondesamhället bestod fram till andra världskriget. Man måste kunna naturbruk för att förstås våra förfäder.

Knud från Danmark utan björnar tyckte att björnritualerna var märkliga …. Jag har aldrig varit på älgjakt, men jag antar att man kan beteckna både förberedelser och eftersnack som ritual. Björnen är ett farligt djur men är trots detta älskad av folket. Det behövs ritual och seder och även prylar som manifesterar försiktighet. Redan den nyfödda flickan fick en liten ring som hon skulle se igenom till andra världen = farliga världen. Det gällde exempelvis vid björnjakt att kvinnorna såg genom ringen efter karlarna när de stack till skogs. Inget magiskt i det utan en genomtänkt sed för att skydda oskulden. Minns en mor som varnade sina barn för "Källegubben" eftersom det fanns en bäck nära. Förfäderna förtjänar respekt för sin påhittighet.

Jag kan ju icke låta bli att nämna min karelska mormor som blev björnbrud och firade bröllop enligt seden. Jag minns hur kjolarna yrde när hon visade mig dansen runt 1940. Min morfar var en stor björnjägare med 63 nosar i bagaget. I Värmland brukad de jaga brudgommen till skogs och sen fånga/ "döda" och föra hem till bröllopet. De har väl slutat med den vackra seden numera. Det hör till att civilisationen förnekar sitt ursprung.

Man förstår att kvinnovärlden var i mycket dold för Knuds forskning och blev lite mystisk så han fick gissa sig fram. Så mycket vet han att man hade barnsbördens gudinnor "tre akkor". De finns på häll vid Leirefall nära Trondhjem från fjärde årtusendet. Kanske samerna fått idéen från den och från Södern kommande praktiska astronomin som syns på hällar ännu längre norrut. Det var en praktisk regel för såväl barnsbörd som för odling eller för att förstå naturens gång. Knud nämner tabun och det var naturligt för att skydda de hemmavarande i en rätt farlig miljö. Många tusen års erfarenheter sparad i tabun.

Kontentan av denna genomgång av i huvudsak rönen hos Knud Leem, Ernst Manker, Björn Collinder och Per Fjellström blir att i vissa avseende bedriver vi liknande seder och beteende, medan andra är för oss mindre begripliga på grund av den annorlunda miljön. Dessa herrar är mer politiker än neutrala vetenskapsmän som söker något allmängiltigt. Det finns ingen anledning för ass att skriva nedsättande om samer/ lappar. Vi lever i Nådens År 2005 och akademikerna borde ha kommit lite längre i analysen än att upprepa föråldrade synsätt.

Ovan tillbakavisar jag en lista som gör anspråk att visa religionens upprinnelse. Jag tror icke de kan se tillbaka 20000 år och mera. Ovan finns länkar till olika aspekter om samer jag skrivit. Jag skriver min betraktelse för nulevande samer och andra urfolk. De ska inte godta att en del av västerlandets såkallade vetenskapsmän behandlar deras förfäder som skit. Jag vet att jag har urarvet från björnarna förfäderna åt, men jag har också civilisationens katt inombords som inte låter sig tämjas. Den leker bara med de som kan kattspråket. En gammelkatt lärde mig bra mycket om umgänge mellan levande varelser. Båda djuren är snälla om man respekterar dem … se album divorna