Amtmannsnes ritual och kalender

Även Alta i Nordnorge följde Stora Världen. Det finns indikationer på att man tog till sig Nya Tidens kalender runt 4200 f.Kr. Däruppe är landhöjningen så stor att man får en grov datering av ristningarna eftersom man ristade nära vattenlinjen och flyttade neråt i steg. Då kan man jämföra de kulturella motiven med Södern och Sydskandinavien

Alta, Amtmannsnes, kalendersvit, Skärvången, Himmelsfloden, Vintergatan, Watergate, Mjölkvägen, Vattenormen, Hyrdran, mor och barn, Auriga, Kusken, Isis, Floden, Haren, årskvadrat, Himmelsälg, Himmelsren, egyptisk båt, Nordkalottens hällar

|shamanbältet| shaman vetare |Alta| Amtmannäs | sametrumman |sametrumman 2 | samereligion | essäer | hem |

Översta hörn till vänster av Amtmannsnes kalender

På denna kalender finns sommarhalvårets symbolik överst till vänster. Högra sidan är mindre bearbetad och det kan vara vinterhalvåret, men även en skiss till denna kalender som slutar med "fallna jätten" = året som gick. Omedelbart när man ser denna förvirras man av de detaljerade figurerna. Observera att bilden är bara ungefär en fjärdedel av hällen. Till höger om denna del finns vinterhalvåret och under finns ett område med spridda bilder som kan höra till året och stjärnhimlen.

Men förenklar vi till enkla figurer är det som vilken kalendersvit som helst … exempelvis den vid Bergsbukten Alta. Dessa har gemensamt en rad på 6 - 8 figurer och en fallen och förekommer exempelvis också i Alperna.

En svit från Norrköping. Man anger oändlig följd genom att låta raden fortsätta efter årsskiftet

Den lodrätta dubbla våglinjen till vänster är Himmelsfloden Vintergatan/ Watergate/ Mjölkvägen dvs. man symboliserar regnet och fruktbarheten … de har förstås rätt och våra barn lär cirkulationsprincipen i skolan. Man symboliserade de underjordiska vattnen med Vattenormen/ Hydrans stjärnbild som är den tandade linjen som rinner vågrätt.

Raden av märkliga figurer är förmodligen försök att beskriva ett månvarv med dess olika jobb. Figuren vid pilen bär nån sorts standard och det är nån som vill få det till att just denna figur är shaman?... .

 

Mor och barn från Skärvången Nordnorge

Bredvid Himmelsfloden finns figurer som liknar "mor och barn" och det är "Isis och barnet" tecknat på Alta-vis. Det finns ett par andra med samma motiv i Nordnorge. Stjärnbilden är Auriga/ Kusken/ Isis som har ett barn i famnen och är förstås den växande skörden. Längst till vänster finns "den fallna" som är skörden och sommarhalvåret och ett motiv vi ser på flera håll.

Det är vad man grovt kan se och figurerna ovanför den tandade linjen är sommarens stjärnbilder. Till vänster finns vinterhalvåret. På vissa sametrummor har man också Nordkalottens år i bilder men mer på samma sätt som vid Bergsbukten I (4300 - 3600 f.Kr.) där man berättar om ett normalt år i bilder.

Springande och sittande hare från Ole Pedersen

Runt 4000 f.Kr. var vårdagjämningen i Floden eller nån av stjärnbilderna såsom exempelvis Haren som syns vid hällristningen Ole Pedersen, Alta.. Båda denna och nästa bild dateras ca 3600 f.Kr. enligt landhöjningen. Stjärnbilder kunne förstås användas i många hundra år och när vår djurkrets skapades blev en hel period ca 2200 år.

Detta är förstås inget absolut bevis även om det förstås är anmärkningsvärt att man finner hare bara på denna häll. Framför den springande haren finns en liten bågskytt men eftersom den var symbol för vårdagjämningen kan det vara frågan om "tid för harjakt". Där vi får komma ihåg att klimatet förmodligen var mycket mildare vid denna tid.

Årskvadrat från Ole Pedersen.

Vi ser att figurerna håller i en skev kvadrat. Förmodligen menar man de alltid synliga stjärnornas sfär. Det finns en ännu tidigare kvadratliknande figur från Bergsbukten. Himmelsälgen/ Himmelrenen användes fram till vår tid som bild för vårdagjämningen dvs. sen stor stjärnbild med bakdelen i Orion och Hornkrona i Cassiopeja. Detta himmeldjur var "Hjorten" i keltisk symbolik och syns i södra Skandinavien fram tills kyrkan tog över tideräkningen.

Nästa figur medsols är Jungfruns stjärnbild i sittande ställning som om hon föder. Enligt sumeriska symboliken överlämnar hon sin säd till sin tvillingsyster i jorden. I naturen är hon regnet som befruktar jorden, men i odling överför hon också utsädet. Det finns fler indikationer på sörländsk kalender på Nordkalotten. Se också under "sviter" bl.a. Bergsbukten I dar vi ser samma symbolik i norr som i söder. Naturligtvis hade Nordkalottens befolkning annan symbolik och där den stora Himmelsälgen/ Himmelsrenen bevarats till vår tid.

Båt av klar egyptisk typ från Tröndelag, Norge

Det kan förvåna att jag benämner "mor och barn" med Isis och Horusbarnet. Men när vi ser egyptiska båtar segla på hällar i Tröndelag blir bevisunderlaget rätt övertygande. Det finns åtminstone ytterligare en båt som är en "getbåt" dvs. med gethuvud och den dateras till fjärde till tredje årtusendet f.Kr.

Det syns märkliga figurer i Amtmannes. Men de är inte stort märkligare än de vi ser i Egypten och varför kallar man inte det shamanism? Jag tycker en av figurerna liknar en egyptisk figur med kniv på huvudet …se pilen. För hela Norden är detta egyptiska tidiga inslag nytt. Vi kan spekulera i om det var en expeditions söderifrån som kom med mission eller tvärtom eftersom hela ristningen har en unik stil: Här en jämförelse med kulturen vid Vita Havet

Nog verkar detta vara en kalender. Idolerna vid gubben till vänster ska säkert vara svanor. Från södra Karelen har vi en volador med svanor som angav kvartalen. Svanen har alltid varit en helig fågel i Karelen

En psykologisk analys av de märkliga figurerna kan vara att man inte riktigt viste vad man pratade om eller viste hur man skulle avbilda det hela. I Seti I:s grav Mellersta Riket var året en krokodil som åt upp tiden och växte under året. Vid Ramadan ersattes den med en liten. krokodil. Men här liknar symboliken också den i Norrköping.

I övrigt finns motivet med sumeriska Inanna, mångudinnan även på Nordkalottens hällar. I södra Skandinavien dominerar den versionen bilden. Även sumererna satte ihop märkliga bilder av kända föremål eller djur för att skapa nya begrepp. För folket i norr måste det ha varit en del företeelser de inte kunne föreställa sig. Sen är det frågan hur ska man avbilda abstrakta företeelser såsom idol eller gud? Deras samtid och folkminnet förstod vad man menade med figurerna och detaljerna.

Om vi vill vara vetenskapligt exakta kan vi inte säga nånting om förfädernas tankar vid dessa ritual. Att tillskriva dem större andlighet än vår tid är att lasta våra fantasier på dem. Det räcker gott att vi med säkerhet kan säga att de följde ritualtiden och astronomiska "stora klockan" på samma sätt som i kulturländerna. De fick anpassa allt till nordiskt klimat. Även stjärnhimmeln är annorlunda så de fick förstås se det ur sin synvinkel.

Amtmannsnes är en viktig hällristning just genom sin olikhet. Det ger oss en möjlighet till jämförelse och dragen av påverkan från syd visar att även Alta var en del av Stora Världen. Övriga ristningsfällt på Nordkalotten är vad vi kan vänta oss av beskrivningar av deras år med jakt och fiske. Vi får också exempel på deras konst att med enkla streck kunna avbilda de djur som var deras vardag. Man är vad man äter och lever med.

Knut Helskog daterar Amtmannsnes till perioden 2700 -- 1700 f.Kr. I Egypten tycks ha förekommit ett kultursprång omkring första datum. I Nordeuropa har vi båtyxans blomstringstid, men gemensamt för båda ställen är att vi egentligen har allt för lite material för närvarande. För min del ser jag nog båtyxan som en ritualyxa och att det då varit en sorts missionstid vid denna tid. Men själva båtformen lutar mer år en variant av Inannamyten.

Men Knut tycks ha ändrat sig och tolkat landhöjningen annorlunda och lägger den nu år 2006 till efter nämnda period. Kanske man istället ska förlägga den till hällkisttid som börja ca 2300 BC. Det finns visserligen inte många hällkistor i Norge men det hindrar inte att dess kultur har spridits vida. Vi på Dal har exemplet med dubbelyxan fast vi inte har gånggrifter. Grafologin är främmande för Lappland samtidigt som kalendern tycks vara detaljerad. En del av hällkistfolket sökte efter koppar och har säkerligen rört sig i många bergiga trakter och vattenvägarna var huvudleden.