mansgrisar

Patriarkatet i egentlig mening började under bronsåldern. Dessförinnan fanns visserligen Den Goda Herden, men det var ett ritualsamhälle där naturens förnyelse stod i centrum. Det inne bar också att man värdesatta kvinnan och återfödelsens princip på ett annat sätt än i nutidens samhälle av förstörelselusta.

Jan Guillou, tempelriddare, St. Bernhard av Clairveux, ordensregler, djävulska kvinnan, Bibelns patriarkat, Jantelagen, Birger Jarl, Beowulf, naturlig jämlikhet, Rigveda, rödstrumpor, kvinnokamp, gråsparvar och skåningar, det militära

Satirer | Ordklyvaren | Lomhördas RF | mansgrisar | såpor & eldkraft | kalabalik |stil|eternellgift

Aforismer mm. | Sötsura | Divan | Flygande delfinen |hem |

Templarnas sigill SIGILLUM MILITUM CHRIST … i symboliken betyder två ryttare i detta sammanhang "broderskap"

En a´n kom att tänka på detta broderskap när jag tidigare skrev om Jan Guillou som har diktat mycket om Arn med god förtjänst. Sen kom jag också att tänka på tempelriddare och deras 76 regler författade av cisterciensernas fader St. Bernhard av Clairveux och där jag antar att detta varit en inspiration till riddartiden som kom efter.

Nu är väl Jan bekant för mig bara som en bred fasad i TV-rutan men jag kan ju skriva allmänt om munkar, riddare, jägare och andra som bildar broderskap och avskärmar sig från det mesta. Dessutom är det nästan ett allmänt faktum att avhållsamhet från utlösning främjar aggressionen och att äta fläsk och dricka orent alkoholhaltigt gör den än värre.

Det är inte onormalt att avhållsamma och broderskap har en världsfrånvänd syn på kvinnan. En och annan boxare har erkänt att avhållsamhet in för en match är rena dynamiten. Nuförtiden använder man ju dyra kemikalier för att bli man. Hela tiden är det som galghumoristens bästa: "Titta! … jag har kommit upp mig", sa han som hängde i galgen och ropade till förbifarande. Det är inte klokt vad folk gör för att bli uppmärksammade eller tjäna pengar.

Men nu tillbaka till korsriddarna som faktiskt kom att bli en salig förening av de gamla gudarna Ares, Hermes och Zeus dvs. vapnen, handelsmännen och han med ordet. De blev påvens egen armé. Salig Bernhard skrev stridprogrammet och där angavs faktiskt att tempelriddarens främsta uppgift var att skydda kvinnor, barn och gamla förutom att med svärdet försvara människokärleken till förmån för den ende rätta tron.

Detta har alltid varit sekteriska religionens paradox och stötesten. Hur ska man älska sin nästa och samtidigt skilja ut de som inte är ens nästa och ta död på dem eller annars mobba dem? Det är sådant som med nödvändighet leder till inre konflikter. Salig Bernhard gav även ordensregler i 76 paragrafer. Svårt att begripa varför proffsreligiösa kallar dem "primitiva". Kanske därför att fadersorden cistercienserna hade än fler regler.

Förutom regler för inträde och utträde och att barn inte passar sig finns regler om det mesta såsom: dräkten, skjortan, bäddlinnet, skor skoprydnader, hur äta, hur läsa, hur dricka, att äta kött tre gångar i veckan, om tystnad, kallelse, att resa utomlands, endräkt, endast mästare får ha låsta utrymmen, brev från anhöriga ska läsas upp av mäster, gåvor ska gå via mäster, förbjudet att sprida rykten, inga ornerade betsel, falkjakt förbjudet, inga titlar, gifta bröder tillåtna förutsatt att orden ärver en del

… man förstår att det blev inte mycket över till de sexuella behovet. Men så länge det funnits militära enheter har en del ungdomar älskat att klippa av sig håret och bli en i ledet som inte behöver tänka eftersom Mästaren sköter tänkandet. Det var kanske därför man enligt traditionen offrade sina långa lockar åt gudinnan Artemis eller motsvarande när de genom invigningsritualet blev män … och fick dem åter först vid femti eller än äldre ålder om ens då.

Detta lilla axplock berättar en del om regelverket och den patriarkaliska ledningen. Regel 70 - 71 handlar om den djävulska kvinnan och om Systrar i nr 70 sägs: "Sällskap med en kvinna är ett farligt ting, ty den gamla Djävulen har fört många från vägen till Paradiset. Därför, låt inga damer eller systrar beträda templet …" Det var förstås förbjudet kyssa ens moder eller syster.

Mäster Bernhards och kyrkans kvinnohat genomsyrar vissa regler. Han blev munk redan som mycket ung och såg kvinnan som en konkurrent i den religiösa självbilden. Det må gäller munkar, soldater, sjömän eller alla som lever i ett broderskap av män får ofta en förvriden syn på kvinnan. Det förstärks ytterligare av Bibelns patriarkat som infördes till Norden

En a´n har ju sett hur det går till på mansdominerade arbetsplatser. De dominanta i flocken anger tonen och det blir lätt vad man kallar "rått och hjärtligt". En a´n kan inte se att denna oförenliga logik kan leda till något annat än att råheten vinner. Det är väl en kompensation för den strid om kvinnan man inte kan tillåta sig i en grupp och på ett arbete. Försöker nån behandla kvinnan med respekt blir denne mobbad så fort tillfälle ges. Det är den normala Jantelagen.

Ska inte här spekulera i Guillous bakgrund och erfarenheter utan se det ur ett vidare perspektiv eftersom råhet och mobbning som bekant är en sjuka. Svårt att komma ihåg när man rör sig bland folk att var tredje är mobbare. Svårt att hitta något system i urvalet att räkna ett två mobbare, ett två mobbare eller något liknande för finna dessa utan självkänsla och folkvett..

Korsriddare och andra ute på tåg med en kvinna hemma ville förstås helst se en kysk kvinna och kräver en sträng moral. Dessutom kostade det pengar för korsfararna att ligga ute så kvinnan fick inte kosta för mycket. I dåtiden innebar det att kvinnan inte fick ärva jämt med mannen i finare kretsar eftersom männen behövde mer.

Under några generationer fanns en väckelse av stora dimensioner i Sydskandinavien. Man anger en siffra på 12000 deltagare från Norden runt 1188 - 89 vilket betyder att minst det tiodubbla antal i familjer var påverkade. Därtill kom korstågen österut i samma veva. Runt om pågick sen mitten av seklet den stora kyrkbyggnadsperioden som egentligen pågick överallt i Europa.

Från Danmark finns enstaka skriftliga anteckningar om att korsfararna värvade folk på kyrkbacken överallt. Folk = överklassen samlades omkring en enda fråga eldade av präster och prelater i början med ärkebiskop Eskil i spetsen och Absalon var inte mycket sämre. Visserligen var de nordiska deltagarna mest "sergeanter" dvs. inte riktigt utbildade tempelriddare sim var få. Men soldatesken eldad av religionen skapade en gemensam anda.

Närmare ett sekel senare föddes det egentliga riddarskapet eldat av överheten och vi ser tydligare problematiken i det hela. Mördande konungslig propaganda har lärt oss att Birger Jarl gav kvinnan frihet. Hans uppfattning lärs fortfarande okritiskt ut till varenda ny generation. Det är rent skitsnack och löjligt är hands brev till de karelska kvinnorna om frihet. Som om de inte vara fria förut. Det var en strategi för att beslagta en del av kvinnans förmögenhet.

De som är för slutna broderskap ser förstås mig som en svikare. Men jag anser det rent av korkat att göra skillnad på folk av ren allmän likavärdeskänsla. En annan sak att genom att hävda likhet undviks många strider och kostnader.

En a´n ser en annan politisk idélinje vi har antecknat i eposet Beowulf. Där jagar de bålda riddarna "pärlan" de ska ta hem till husfrun eller sin kvinna. Vi har det manifesterat i fynd av runt 1000 guldbrakteater vilka oftast är funna i kvinnogravar i den mån vi känner till fyndomständigheterna. Vi har några få kvinnliga guldhalskragar och en del halsringar där en del kan ha burits av kvinnor. Det lilla vi vet pekar på en naturlig jämlikhet mellan könen

I indiska eposet Rigveda från bronsåldern finns manifesterat att man inom överklassen som förebildar för folket menade att äkta folk var som var sitt hjul på vagnen, där ekipaget egentligen symboliserade samhällsordningen. Under min uppväxt på västra Själland pratade man om paret av dragare framför vagnen eller plogen med det speciella ordet "makker" använt av båda parterna om varandra.

Vi vet från Danmark att kvinnan var jämlik på 1000-talet under Erik Ejegod. Från Dal vet vi att en bondefamilj krävde lika arvedelning så sent som på 1600-talet. Vidare delade man lika enligt Stadslagen. Men i längden har systemet vunnet så att kvinnan som löneslav i dag har runt 75 % av manslönen för.

En a´n skäms inte över att ha växt upp i ett bondsamhälle där det var naturligt att vara jämlik med sin kvinna. I ett naturhushåll var det naturligt att parterna skötte var sin del som de var bäst lämpade för. Fram till 1900-talet var överklassen en ytterst liten del av samhället och fram till andra världskriget levde 8 av 10 på landet. Under min livstid har det blivit motsatt att 8 av 10 lever i tätorter.

Allt vad heter rödstrumpor och kvinnokamp är egentligen mycket främmande för mig. Möter jag en kvinna som vill blåsa till strid är jag väl inte ställd, men dock främmande att börja slås för nånting som redan är avgjort för min del. Däremot är jag medveten om att det såväl i min barndom som nu finns män som finner det naturligt att varje helg puckla på sin kvinna. Ibland möter jag kvinnor med blåtira även här i Hårda Bud.

En a´n kan bara säga "Lämna den efterblivna mansgrisen omedelbart"! Den mannen som slår kvinnor och barn är inte lämpad att föra släktet vidare eftersom han inte älskar sig själv och allra minst sina medmänniskor.

I backspegeln och från toppen av Borekulle ser en a´n att det varit en gigantisk omställning av förhållandena under mitt liv. Från att båda parterna hade sin plats och värdighet i hushållet i samhället blev man splittrade till osäkra roller. Politiker, överklass och företagare har försökt pracka på folk sin syn på familjen. Överklassen hade råd att ha en husfru och kanske nån hålldam därtill.

Men vanligt folk har i alla tider fått dela på bördan av hushållet. Perioden då barns föds och växer upp är en kort period i livet men strider mot den korkade fabriksapparat företagarna har byggt upp. Allt detta medverkar till att beroende på konjunkturerna har i synnerhet kvinnan knuffats hit och dit, medan mannen varit främmande för sin meningslösa ställning i företag och samhälle.

Omflyttningen av folk och invandringen har bidragit till främlingskapet överallt. Under 1960-talet sa man "Gråsparvar och skåningar finns överallt". Där underförstår man att skåningar blev mobbade men icke gråsparvarna. Egentligen är det ju inte så konstigt ty med det tungomålet sticker man fram överallt.

Men jag mötte i slutet av 1960-talet att norrlänningarna i söder kände sig minst lika främmande som finnar och andra invandrare och beroende av ort mobbades de av de lokala småherrarna bland folk. Det är alltid lättare att ge sig på de svaga än att möta en riktig fight mot de som kan försvara sig. Det är också roligare att se på ett slagsmål än själv vara med och känna att det gör ont.

I familjen och nära relationer är det lättare att ta till knytnäven än att tänka. Det krävs styrka att hålla tillbaka den hand som vill slå. Att stoppa en hand som börjat slå är lika omöjligt som att stoppa golfsvingen som är på väg. Med andra ord har det funnit alla möjliga anledningar till att börja införa rutinen att fredag och löning var också att komma hem och slå käringen och ungarna så att de har vett att skicka sig under helgen eftersom den enkelspåriga mannen har nog med att tänka "företaget, företaget, företaget … " hela veckan. Och därvidlag har fint folk inte varit ett dugg annorlunda.

Ordklyvaren juni 2001

 

Jenkar och israeler kan som bekant inte leva utan en leda FI att skylla på eller att avleda uppmärksamheten. Eller som vår kapten brukade säga en "diversionsmanöver" där han tänkte att han gott kunne skicka den uppkäftiga Ordklyvaren ut på specialuppdrag för att minska skrattrycket i gruppen.

Konstig man får aldrig vara glad i det militära. Minns en gång när vi skulle bära en förflugen tändsticka från logementet ut på gården för begravning. En a´n såg i ögonvrån att tändstickan rörde på sig och tänkte väl inte ska man begrava en så levande varelse som en tändsticka som rör på siig … och jag tänkte också på salig Fingal Olsson …rör han på sig än månntro?

Alltnog jag sa då högt "Titta,.liket rör på sig". Antagligen var det en militär hemlighet eftersom en a´n togs ur ledet och skickades till köket att skala poteter av nån anledning

.

Nja, det var inte detta ja skulle säga utan att denna meditation kommer att fortsättas bland annat om vårt samhälles hackkycklingar såsom svartskallar, skinnskallar och flintskallar. Ja, ni hör rätt jag försvara t.o.m. skinnskallar eftersom samhället får skylla sig självt om man inte har något vettigt alternativ för såna som inte orka sporta eller vara präktiga och blåsa blockflöjt eller annan aktivitet på fritiden. Det ställs ju krav överallt och bara en kan vara bäst. De ungdomar som opponerar sig mot kraven är ett hälsotecken.

Men som sagt mer om detta lite senare